Epilepsi är en allvarlig neurologisk sjukdom som orsakar återkommande anfall och är vanlig hos barn med cerebral pares. Det finns många typer av anfall, och de kan variera från milda till svåra. Vanligtvis används antiepileptiska läkemedel som behandling för att kontrollera anfallen.
I den här artikeln kan du läsa mer om:
- Vad är epilepsi och vilka är symtomen?
- Olika typer av anfall
- Vad orsakas epilepsi av?
- Varför har personer med cerebral pares ofta epilepsi?
- Hur behandlas epilepsi?
Vad är epilepsi och vilka är symtomen?
Epilepsi är en allvarlig neurologisk sjukdom som orsakar återkommande anfall. I Sverige lever cirka 81 000 personer med diagnosen epilepsi.
Symtom på epilepsi är ett anfall. Detta är en tillfällig ökning av elektrisk aktivitet i hjärnan som antingen förändrar eller stör meddelanden som skickas mellan cellerna i hjärnan. Ett anfall varar vanligtvis från några sekunder till flera minuter. När man får ett anfall kan detta orsaka olika symtom som ofrivilliga kroppsrörelser (t.ex. ryckningar, skakningar, stelhet), förändringar i känsel, beteende eller medvetenhet. Om du får ett anfall behöver det inte betyda att du har epilepsi. Anfall kan också uppstå till följd av en fysisk orsak exempelvis akut medicinsk sjukdom, metabolisk orsak, feber, trauma eller stroke. Dessa kallas ofta för ”provocerade anfall”.
Om du får ett anfall måste du träffa din allmänläkare, som i de flesta fall kommer att remittera dig för bedömning hos en neurolog. Specialisten kommer att samla in information från dig för att förstå mer om situationen. Det kan vara frågor som:
- När inträffade anfallet?
- Vad gjorde du när det inträffade?
- Kommer du ihåg vad du kände precis innan, under och efteråt?
Neurologen kommer också att göra en skanning som kallas Elektroencefalografi (EEG). EEG är ett smärtfritt test där sensorer fästs på hårbotten och fångar upp signaler som produceras av hjärnan.
Olika typer av anfall
Det finns olika typer av anfall, men de flesta människor har bara en typ. Under bedömningen kommer specialisten att definiera vilken typ du har, eftersom detta påverkar typen av behandling.
Typer av anfall:
- Fokala anfall
- Generaliserade anfall
Fokala anfall påverkar bara en del av hjärnan, och det innebär att symtomen kommer att skilja sig åt beroende på var i hjärnan anfallet uppstår. Symtomen kan vara:
- Medvetenhet om vad som händer
- Muskelstelhet i armar och ben eller ansikte
- Ovanlig känsla (lukt, syn)
- I vissa fall kan man få ett varningstecken innan anfallet inträffar. Det kan vara förlustmedvetenhet eller en känsla av rastlöshet.
Generaliserade anfall påverkar hela din hjärna och ofta får man en blackout. Symtom kan vara orsak
Motoriska symtom
- Rytmiska ryckande rörelser
- Muskelsvaghet eller stelhet
- Kortvariga muskelryckningar
- Epileptisk spasm, där armar och ben böjs och sträcks ut upprepade gånger
Icke-motoriska symtom
- Beskrivs ofta som ”frånvarande anfall” eftersom man stirrar rakt ut i tomma intet och inte är medveten om omgivningen.
Vad orsakas epilepsi av?
För vissa personer vet man inte vad som är orsaken till epilepsin och för andra kan läkaren direkt spåra epilepsin till:
- Hjärntrauma (stroke, tumör, skada, drogmissbruk)
- Metaboliska problem
- Infektioner
- Autoimmun sjukdom
- Genetik
Varför har barn med cerebral pares ofta epilepsi?
Barn med cerebral pares har högre risk att få epilepsi jämfört med personer utan cerebral pares. Anledningen är att cerebral pares orsakas av en hjärnskada, och hjärnskador ökar risken för onormal nervaktivitet i hjärnan. Det indikeras att cirka 30-40 % av barn med cerebral pares kommer att uppleva någon typ anfall. Frekvensen av epilepsi är högre hos barn med cerebral pares och som har en svårare motorisk dysfunktion (GMFCS nivå IV-V).
Hur behandlas epilepsi?
Typ av behandling beror på resultatet från den neurologiska bedömningen, men i de flesta fall prövas antiepileptiska läkemedel (AED). Hos 7 av 10 personer hjälper dessa till att kontrollera anfallen. Medicinen förändrar nivåerna av kemikalier i hjärnan, men botar inte epilepsi. Olika typer av läkemedel kan testas om man inte får den förväntade effekten.
Andra behandlingar kan övervägas om antiepileptiska läkemedel inte fungerar. Detta kan vara:
Hjärnkirurgi där en del av hjärnan tas bort. Detta är endast möjligt om anfallen orsakas av ett problem i en liten del av hjärnan och det finns låg risk för allvarliga effekter.
Vagusnervstimulering (VNS) är en liten elektrisk anordning som placeras under huden vid bröstet. En tråd förbinder den elektriska enheten med vagusnerven i nacken och skickar en explosion av elektricitet till nerven. Detta kan i vissa fall kontrollera anfallen.
Ketogen kost med lite kolhydrater och mycket fett kan i de fall barn inte svarar på antiepileptiska läkemedel prövas. Denna diet används främst för barn. Den fettrika kosten rekommenderas normalt inte för vuxna på grund av risken för allvarliga hälsotillstånd som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
Källförteckning
- Epilepsy Foundation
- Cerebral Palsy Guidance
- NHS
- Cerebral Palsy and Epilepsy in Children: Clinical Perspectives on a Common Comorbidity
- Vad är det? | Svenska epilepsiförbundet - Ideell intresseorganisation
- CP Sverige
- Epileptiska anfall/epilepsi (vuxna) - Internetmedicin
- Epilepsi - 1177
- Epilepsi | Om anfallsrelaterade sjukdomar | Hjärnfonden (hjarnfonden.se)
