Årets EACD-konferens (European Academy of Childhood Disability) hölls i vackra Paris, och 1300 deltagare från hela världen fanns på plats. Det var ett mycket engagerande tema: Innovation för deltagande, och det vetenskapliga programmet innehöll såväl kända talare som nya, lovande forskare.
Made for Movement har utvecklat nya och innovativa hjälpmedel sedan 1995 och vi har alltid trott på engagemang från såväl terapeuter och läkare, som användarna, för att kunna utveckla hjälpmedel som täcker deras behov. Parallellt med utvecklingen av innovativa enheter stöder vi också vetenskaplig forskning, för att säkerställa att hjälpmedlen täcker patienternas behov och att de är säkra att använda.
Europeiska universitet är engagerade i klinisk forskning som involverar Made for Movements robotiserade mobilitetshjälpmedel, Innowalk och på årets EACD-konferens presenterades tre posters.
Poster 1:
EFFECTS ON THE PASSIVE RANGE OF MOTION AND SPASTICITY AFTER DYNAMIC STANDING AMONG NON-AMBULATORY CHILDREN WITH CEREBRAL PALSY IN THE LOWER EXTREMITIES.
Presenterat av Lauruschkus K, RPT, docent vid Lunds Universitet
- 20 barn med cerebral pares
- GMFCS IV och V
- Ålder 5–17 år (genomsnitt 11,6+/- 3,6 år; 9 kvinnor)
- 4 månader med statiskt stående
- 4 månader med dynamiskt stående
- PROM och spasticitet mättes före och efter varje träningsperiod
Slutsats
30 minuters dynamiskt stående ökar den passiva PROM och minskar spasticiteten i musklerna runt leden i de nedre extremiteterna. 30 minuters statiskt stående förändrar inte passiv PROM eller spasticitet.
Poster 2:
Presenterad av Tornberg, Å. docent, RTP vid Lunds Universitet.
- 18 icke-ambulerande barn med cerebral pares
- Crossover-design
- 4 månader med statiskt stående
- 4 månader med dynamiskt stående
- Mätning av syreförbrukningen, koldioxidproduktionen och ventilationen samt puls andetag för andetag.
Slutsats
En mycket statistiskt signifikant skillnad konstaterades vad gäller den metaboliska anpassningen, beskrivet som syreförbrukning, koldioxidproduktion och ventilation till statiskt kontra dynamiskt stående. Statiskt stående och dynamiskt stående representerar olika motionsformer. Dynamiskt stående genom gående med robotassistans erbjuder nya möjligheter att utforma olika träningsprogram för icke-ambulerade barn med cerebral pares.
Poster 3:
POSITIVE EFFECTS OF ASSISTED WALKING-MOVEMENT WITH THE MOTORISED DEVICE INNOWALK IN PATIENTS WITH NEUROMUSCULAR DISORDERS
Presenterat av Lauruschkus K, RPT, PhD.
I denna metaanalys poolades rådata inklusive alla studier som identifierades i tre europeiska länder. Sammanlagt 31 patienter från 9 fallstudier analyserades. 94 % av patienterna (ålder 10 [2 - 58] år; 58 % män; 67 % icke-ambulerande, 86 % CP) använde Innowalk i hemmiljö eller i en dagvårdsmiljö.
Slutsats
Förbättringar konstaterades för: gående eller överföring med belastning (n=13), kontroll/bålstyrka eller stabilitet i nackmuskulaturen (n=6), ledrörlighet (n=14), sömn (n=4 av 6), muskelstyrka (n=17), vital funktion (n=10), uppmärksamhet/orientering (n=2). PROM. Detta är den första rapporten om detta nya hjälpmedel som visar på fördelar för patienter med svåra fysiska funktionsnedsättningar. Små urvalsgrupper och varierande utformning hos de studier som ingår i underlaget gör en prospektiv randomiserad kontrollerad studie lämplig för att bevisa konceptet och verkningsmekanismen för detta hjälpmedel.
Förutom de posters som presenterades hölls även en muntlig presentation av Ria Cuppers från universitetet i Antwerpen. Ria är en klinisk fysioterapeut och uppfinnaren av ett nytt och innovativt hjälpmedel (Hibbot) för barn med gångbegränsningar.
Muntlig presentation
Presenterat av Cuppers, R.
Ett multidisciplinärt team utvecklade ett nytt gåhjälpmedel baserat på det kliniska behovet av en bättre upprätning, korrekt muskelaktivitet, belastning (dvs. ingen sadel) och gående med händerna fria.
Patienter och metoder
Förutom utvecklingen av det nya gåhjälpmedlet genomfördes även en litteraturstudie vid universitetet i Antwerpen, vilken resulterade i 1815 artiklar, varav 27 valdes ut baserat på inklusionskriterier och Oxords bevisnivåer.
Slutsats
Gåhjälpmedel kan delas in i handhållna gåstolar, gåhjälpmedel och robotiserade hjälpmedel. Dessa skiljer sig åt vad gäller graden av stöd som de ger kroppssegmenten, belastningsgrad och självinitierade eller aktiverade rörelser. Det finns för närvarande inga tydliga evidensbaserade rekommendationer om användning av gåhjälpmedel för personer med cerebral pares. Baserat på klinisk erfarenhet kan det innovativa gåhjälpmedlet ge bättre upprätning genom att graden av stöd kan justeras individuellt, liksom möjligheten att gå med händerna fria. Att välja ett lämpligt gåhjälpmedel för det enskilda barnet kan inte bara påverka barnets aktivitet och deltagande utan även kroppens struktur och funktion. Den utvecklade enheten kan hitta en bättre balans för att adressera detta problem. En pilotstudie pågår som syftar till att analysera kinematik, gångmönster och reaktion på underlaget.
Publikationer
De tre affischerna representerar forskning under utgivning. Poster nr 3 har godkänts för publicering och kommer att finnas tillgänglig online inom kort. De båda andra är under granskning.
Vi kommer att hålla dig uppdaterad om publikationer.
