Att kunna utöva sina hobbyer och intressen precis som alla andra har alltid varit extremt viktigt för Johannes. Så när hans kompisar började styrketräna i tonåren vägrade han att acceptera de begränsningar som satts upp för honom på grund av hans CP-skada.
Johannes är en utåtriktad och humoristisk 20-åring. Med cerebral pares klassificerad som GMFCS 4. Hans sociala nätverk är stort, och för alla sina vänner är han alltid bara Johannes. ”De har aldrig behandlat mig som killen i rullstol. Det är en självklarhet att jag deltar i allt de gör, och jag är så tacksam för deras okomplicerade attityd”.
När han var 18 uppmuntrade han sin fysioterapeut att utmana honom mer fysiskt. Hans klasskamrater hade gymnastik i skolan och Johannes ville delta, inte isoleras på grund av fysioterapisessionerna. Han kände inte sin kropp så väl, eller dess begränsningar, och han var redo att bedöma och konfrontera sitt tillstånd, att lämna sin komfortzon.
Efter det första riktigt hårda träningspasset upptäckte jag att jag inte visste hur min kropp fungerade alls!
- Johannes.
Efter att ha bildat ett team med Johannes fysioterapeut och hans fantastiska assistent, Pål, satte de ihop ett styrketräningsprogram med målet att arbeta med de stora muskelgrupperna, öka bålstyrkan och gradvis beroende på hur kroppen svarade, öka viktbelastningen.
”Efter det första riktigt hårda träningspasset upptäckte jag att jag inte visste hur min kropp fungerade alls”, säger han med ett skratt. Men med beslutsamhet kunde de snart se förbättringar och det var en enorm motivationsboost!
Allt började i poolen, och det var där som Johannes för första gången belastade sina fötter. De gjorde framsteg från en halv knäböj i poolen till att nu göra set med 200 knäböj med den egna kroppsvikten och 45 kg i bänk.
Innowalk, ett robotbaserade hjälpmedel som erbjuder rörelse i upprättstående, har varit ett viktigt komplement i Johannes träningsprogram. Efter ett hårt träningspass gör Innowalk att spänningarna i hans muskler släpper. Det gör att Johannes kan slappna av bättre och att han återhämtar sig snabbare.
Detta har inte bara gjort det möjligt för Johannes att ta sig från rullstolen till sängen respektive toaletten, utan efter ett år av hård träning kunde Johannes även ta sina första steg med parallellstänger vid 19 års ålder!
”Nu är mitt mål att kunna gå med kryckor, och jag vet att det är möjligt, jag behöver bara lägga ned den tid som krävs”, förklarar Johannes.
För inte så länge sedan var Johannes hemma själv för första gången över natten. ”Det var en otrolig frihetskänsla, men inte bara för mig. Jag vet att min mamma blev väldigt rörd över att det faktiskt fungerade, och det ger henne friheten att också göra saker på egen hand, inte bara ta hand om mig.”
Han mognade mycket under den upplevelsen, och Pål säger att Johannes självförtroende har skjutit i höjden. ”Vi har lärt oss mycket av varandra. Jag har pushat Johannes men det har varit lika viktigt att Johannes fick möjlighet att själv hitta sina begränsningar. Det underlättar att han är lite av en MacGyver, med uthållighet och förmåga att improvisera, säger hans assistent med ett leende.
Stoltast är dock utan tvekan Johannes själv. ”Självständighet är nyckeln till att leva ett helt liv. Bara det att kunna tillbringa tid på egen hand, med mina egna tankar och utvecklas på ett personligt plan är oerhört värdefullt. Jag tror att personer utan funktionsnedsättning lätt glömmer bort, eftersom de ser egentid som en självklarhet.
Se filmen om Johannes och inspireras av hans beslutsamhet och vilja att utforska kroppen bortom sin komfortzon.
Johannes och Påls råd och tips för att uppmuntra andra att komma igång
1) Diskutera din önskan med en fysioterapeut och få med en assistent eller annan vårdgivare i teamet.
2) Se till att ha en öppen, ödmjuk och kontinuerlig kommunikation med ditt stödteam om vilken träning som är bra just nu och vilken träning som skulle vara lämplig om några månader.
3) Börja mycket långsamt och lär känna din kropp och hur den svarar på övningarna.
4) Lyssna på kroppens signaler och anpassa träningen till din dagsform, smärta osv. Känner du dig bara trött och uttråkad, eller är det så att din kropp faktiskt behöver vila? Det är stor skillnad!
5) En viktig lärdom från styrketräningen är att smärta är något som går över. De sista repetitionerna är de som är mest effektiva (och gör mest ont).
6) Det är viktigt att ha humor. Om saker och ting blir för allvarliga är det lätt att tappa sugen. Träning ska vara kul!
7) Ha tålamod. Styrketräning är dock mycket motiverande, och ger ständigt små belöningar på resan mot dina mål.
