Attityder till fysisk aktivitet och skapandet av goda vanor formas i tidig ålder och kan lägga grunden för ett barns hälsa senare i livet. Därför är det viktigt att uppmuntra en aktiv livsstil. Speciellt för barn med funktionsnedsättning.
I den här artikeln kommer vi att belysa:
- Fördelar med fysisk aktivitet
- Är fördelarna med fysisk aktivitet samma för personer med cerebral pares?
- Fysisk aktivitet kontra inaktivitet inom CP-populationen
- Rekommendationer för fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning
- Typer av aktivitet
- Då kan du börja med fysisk aktivitet
Deltagandet i alla typer av fysisk aktivitet minskar dramatiskt när barnen blir äldre, och om ditt barn har cerebral pares, ökar sannolikheten för att barnet ska utveckla en stillasittande livsstil. Här är lite information som hjälper dig att hålla ditt barn friskt och aktivt.
Fördelar med fysisk aktivitet
All regelbunden fysisk aktivitet är viktigt för att förbättra den allmänna hälsan och konditionen samt så förhindras:
- Hjärtsjukdomar
- Stroke
- Diabetes
- Flera cancertyper
- Hypertoni
Dessutom har forskning visat att fysisk aktivitet hjälper till att upprätthålla en hälsosam vikt, stärka muskler och skelett, förbättrar din förmåga att utföra dagliga aktiviteter, förbättrar den psykiska hälsan samt livskvalitet och välbefinnande.
Alla kan uppleva hälsofördelarna med fysisk aktivitet oavsett ålder, form, storlek eller motorisk förmåga.
Fysisk aktivitet
Är varje fysisk rörelse som produceras av skelettmuskler och som kräver energiförbrukning och kan utföras med en rad olika intensiteter, som en del av arbetet, hushållssysslor, transport eller på fritiden, eller när du deltar i träning eller sportaktiviteter. *
Fysisk inaktivitet
definieras som att inte uppfylla 2010 års globala rekommendation om fysisk aktivitet för hälsa.*
*Ref. WHO 2020
En färsk rapport från Världshälsoorganisationen (WHO 2020) uppskattar att 28 % av vuxna (över 18 år) och 81 % av ungdomarna (ålder 11-17 år) inte uppfyller 2010 års globala rekommendationer om fysisk aktivitet. Det är också känt att fysisk aktivitet minskar redan från 6 års ålder.
Är fördelarna med fysisk aktivitet samma för personer med cerebral pares?
Ja, forskning visar att resultaten av fysisk aktivitet är desamma för personer med funktionsnedsättning, som cerebral pares, som för icke-funktionshindrade.
Personer med cerebral pares är en sårbar grupp när det gäller risk för åldrande i förtid och kan uppleva negativa hälsoresultat tidigt i livet jämfört med typiskt utvecklande människor på grund av den extra stress och belastning på kroppen som sjukdomen kan orsaka (dvs. spasticitet, minskad muskelstyrka, smärta, missbildningar).
Denna kunskap indikerar att behovet av att hålla sig fysiskt aktiv livet igenom, från barndom till vuxen ålder, är extremt viktigt för att förhindra både sekundära resultat kopplade till CP-diagnosen, men också för att förbättra den allmänna hälsan.
Vill du veta mer om CP? Läs vår resurssida med svar på de flesta av dina frågor.
Fysisk aktivitet kontra inaktivitet inom CP-populationen
De senaste 10-15 åren har det skett en explosion i forskningen om fysisk aktivitet och inaktivitet hos personer med cerebral pares. Litteraturen betonar att barn, unga och vuxna med cerebral pares är mindre fysiskt aktivt än typiskt utvecklande personer. Det har visat sig att personer med cerebral pares är stillasittande upp till 76-99 % av den vakna tiden.
Det konstateras också att deltagande i och frekvensen av fysisk aktivitet är nära relaterat till den bruttomotoriska funktionen. Ju högre GMFCS-nivå (Gross Motor Function Classification System), desto lägre deltagande i fysisk aktivitet. Till exempel deltar barn med GMFCS-nivå I–III i mer varierade former av fysisk aktivitet, medan barn med en GMFCS-nivå på IV–V främst i simning och ridning.
Konsekvenserna av inaktivitet är minskad kardiorespiratorisk uthållighet och muskelstyrka. Eftersom personer med cerebral pares är mindre fysiskt aktiva än typiskt utvecklande personer, löper de högre risk att utveckla metabola och hjärt-kärlsjukdomar jämfört med icke-funktionshindrade. Nyligen genomförda studier på den vuxna populationen med cerebral pares uppskattar att det finns en förhöjd risk för kroniska sjukdomar som diabetes, astma, högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar.
Läs också: Jag är inte gjord av porslin
Rekommendationer för fysisk aktivitet
Världshälsoorganisationen har nyligen uppdaterat rekommendationer om fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning. Rekommendationerna är indelade i två åldersgrupper.
Gruppen 5-17 år
Det rekommenderas att barn och unga utför minst 60 minuter per dag av måttlig till intensiv aktivitet per vecka. Denna aktivitet bör främst innehålla aerob fysisk aktivitet.
Dessutom bör högintensiv aerob träning göras minst 3 dagar i veckan, liksom aktiviteter som stärker muskler och skelett.
Rekommendationerna understryker även vikten av att minska stillasittande beteende genom att sitta mindre och röra sig mer! Att göra någon fysisk aktivitet är bättre än att inte göra något.
Gruppen 18 år och över
Det rekommenderas att personer i åldern 18 år och över utför minst 150-300 minuter av måttligt intensiv aerob träning varje vecka ELLER 75-150 minuter med högintensiv aerob träning varje vecka.
Dessutom bör personen i fråga utföra muskelstärkande aktiviteter med måttlig till hög intensitet minst två gånger i veckan.
Återigen rekommenderas att tid i stillasittande ersätts med fysisk aktivitet av valfri intensitet, och kom ihåg att viss fysisk aktivitet är bättre ingen alls.
Definitioner
Aerob fysisk aktivitet = aktivitet där kroppens större muskelgrupper rör sig rytmiskt under en längre tid. Aerob aktivitet = uthållighetsträning som förbättrar den kardiorespiratoriska konditionen.
Fysisk aktivitet med lätt intensitet = den fysiska aktivitetsnivån är 1,5 och 3 MET, vilket innebär aktiviteter med en energikostnad som är mindre än 3 gånger den energi som personen förbrukar i vila. Aktiviteter som inte resulterar i en stor ökning av pulsen eller andningsfrekvensen.
Fysisk aktivitet med måttlig intensitet = den fysiska aktivitetsnivån är mellan 3 och 6 MET, vilket innebär att aktiviteterna utförs på en nivå som är mellan 3 och mindre än 6 gånger intensiteten i vila.
Fysisk aktivitet med hög intensitet = den fysiska aktivitetsnivån är över 6 MET och kräver den högsta mängden syreförbrukning för att slutföra aktiviteten.
Typer av aktivitet ypes of activities
Alla människor behöver vara fysiskt aktiva för att upprätthålla en god hälsa, men om ditt barn har en funktionsnedsättning kan hon eller han behöva stöd eller hjälpmedel för att kunna utföra fysisk aktivitet.
Exempel på aktiviteter för personer med måttliga till svåra funktionsnedsättningar:
- Rullstolskapplöpning
- Rullstolsbasket
- Rullstolsdans
- Klättring
- Simning/poolaktiviteter
- Ridning
- Racerunning
- Gåträning i en gåstol (som NF-Walker eller Xplore)
- Bencykling (stationär enhet)
- Cykling
- Styrketräning (hemma eller på gymmet)
- Löpband
- Aktivitet i en Innowalk
- Stående i ett ståskal
Läs också: Allt för Ella – och ett självständigt liv trots hennes CP-skada
Det är viktigt att komma ihåg att små avbrott i stillasittande beteende är viktigt under dagen, och viss aktivitet är bättre än ingen alls. Att involvera ditt barn i aktiviteter som överföring, sitta med mindre stöd på en bänk, egna initiativ till rörelser på golvet klassas med andra ord som träning. Om barnet kan cykla med er, kanske ni kunde cykla på kvällen?
Exempel på aktiviteter för personer med lätta till måttliga funktionsnedsättningar:
- Klättring
- Simning/poolaktiviteter
- Ridning
- Gå i trappor
- Gå i skogen
- Jogging
- Rodd
- Styrketräning
- Löpband
- Fotboll
- Baseboll
Tänk på att vissa ändringar av regler, omgivningen och hjälpmedel kan behövas för att personer med lätta till måttliga funktionshinder ska klara av att utföra aktiviteten. Speciellt när man blir äldre, där individen kan uppleva trötthet, minskad muskelstyrka och/eller minskad uthållighet, bland annat.
Läs också: Intervju med Katarina Lauruschkus: Fysisk aktivitet för alla
När ska man börja?
Om föräldrarna är fysiskt aktiva i vardagen, är det mer troligt att barnen också kommer att vara fysiskt aktiva. Attityder och vanor skapas i tidig ålder och kan lägga grunden för barnets hälsa senare i livet. Därför är det viktigt att tidigt uppmuntra en aktiv livsstil. Det handlar emellertid inte bara om aktivitet, utan även om att minska stillasittande beteende. En liten beteendeförändring, där till exempel en timmes stillasittande byts ut mot en timmes fysisk aktivitet, kan få betydande långsiktig inverkan på hur barnets hälsa utvecklas.
Ladda ner vår affisch med rekommendationer för barn:
Ladda ner vår affisch med rekommendationer för vuxna:
