Varför är intervention i tidig barndom så viktigt?

Rikke Damkjær Moen
Rikke Damkjær Moen
Tillbaka till Bloggöversikten
Varför är intervention i tidig barndom så viktigt?

Tidig intervention under de två första åren i livet är viktiga för utvecklingen, för det är då hjärnan har bäst förmåga att lära och anpassa sig.

  • Vad är "tidig intervention"?
  • Varför är det viktigt att börja så tidigt som möjligt?
  • Vilka typer av interventioner initieras tidigt i livet?

Vad är "tidig intervention"?

Tidig intervention innebär att identifiera avvikelse eller eventuell risk för utvecklingsförsening och få in rätt insatser så tidigt som möjligt för att ge effektivt stöd till barnet och stimulera positiv utveckling.

Vad som händer under de första åren i ett barns liv är viktigt för de långsiktiga effekterna på hälsa, språk och kommunikation, kognitiv och social utveckling. Tidiga interventioner består oftast av tvärprofessionella insatser för att främja barns hälsa och välbefinnande, öka de framväxande kompetenserna, minimera förseningar i utvecklingen, åtgärda befintliga eller nya funktionsnedsättningar, förhindra funktionsförsämring och stötta familjens övergripande funktion. För att nå dessa mål bör alla insatser som tillhandahålls barnet vara individuellt anpassade och ges i samband med ömsesidigt planerat stöd till barnens familjer.

spädbarn ligger och sover på sin fars axel

Varför är det viktigt att börja så tidigt som möjligt?

Hjärnans utveckling är något som har studerats i många generationer och ny teknik gör det möjligt att få ännu mer insikt och kunskap om hur hjärnan utvecklas och vad som stimulerar till utveckling. Det är till exempel välkänt att de första två levnadsåren är en viktig period när det gäller inlärning, eftersom det under denna period sker en enorm produktion av synapser i hjärnan, och det är också den period då hjärnan är mest benägen att anpassa sig och mottaglig för inlärning.

Om ditt barn redan har diagnostiserats med en funktionsnedsättning eller riskerar att utveckla en funktionsnedsättning, har det förmodligen redan träffat professionella såsom läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist bland andra på ditt sjukhus. Dessa personer kan hjälpa till att sätta igång rätt interventioner för ditt barn. De kan även vägleda och stötta dig och din familj för att möta de särskilda behov som ditt barn kan ha.

Vilka typer av interventioner initieras tidigt i livet?

Det finns flera interventionsmetoder, men oavsett tillvägagångssätt är det viktigt att anpassa behandlingen efter barnet och dess utmaningar. Ny forskning ger oss ett antal förslag på intervention i den tidiga fasen av livet.

Motorisk utvecklande stimulans i en berikad miljö

Motorisk utvecklande stimulans innebär att barnet stimuleras till naturliga utvecklingsstadier – från liggande, till rullande, fyrpunkts knästående till stående.

Tillsammans med en professionell kan föräldrarna definiera mål för interventionen och ta fram ett program över hur målen ska nås. Dessa mål och program bör justeras löpande i takt med att barnet utvecklas. En professionell utför träningen tillsammans med föräldrarna och vägleder dem i hur de ska stötta barnet med sina händer och genom kommunikation. Träningen görs i olika positioner och aktiviteter, och terapeuten följer kontinuerligt barnets utveckling och anpassar behovet av stöd, antal utmaningar och variation efter denna.

Barnets miljö spelar en stor roll i utvecklande stimulans och terapeuten kommer att utbilda dig i hur man kan underlätta detta på olika områden där barnet tillbringar sin tid (Mijna Hadders-Algra, 2016; Morgan, Novak, Dale, & Badawi, 2015). Ett exempel är blöjbyten, där du måste veta hur barnet ska placeras i förhållande till dig själv, speglar, leksaker och andra föremål som barnet är intresserat av att titta på eller röra vid. Medvetenhet om dessa aspekter gör det möjligt att stimulera barnet i en utvecklingsriktning under alla typer av situationer och aktiviteter under dagen. Med hjälp av denna metod kan barnet uppnå en högre träningsvolym utan att ha känslan av att träna hela dagen lång.

Att lära sig genom att försöka är också en del av utvecklingsstimulansen. Ett barn som misslyckas med att nå en leksak kanske tänker ”när jag gjorde så här nådde jag inte leksaken jag ville leka med”, men det kommer att gynnas av att uppleva framgång nästa gång, till exempel ”när jag vred min hand så här nådde jag den”. Barn tränar hela tiden för att förbättra sin funktion och komplexiteten i en rörelse, och därför är det viktigt att du uppmuntrar barnet att prova sig fram på det här sättet.

Läs mer: Vad är cerebral pares?

tre små flickor som leker med legos tillsammans

 

Interaktion förälder-spädbarn

Du som förälder spelar en viktig roll i den tidiga interventionen. Du är nära ditt barn varje dag och känner ditt barn bättre än någon annan. Professionella finns där för att instruera och coacha dig i denna situation, vilket gör att du känner dig trygg och säker i situationen.

Tidig tillämpning av hjälpmedel och mobilitet med elektriska hjälpmedel

Hjälpmedel kan hjälpa dig som förälder att stötta ditt barn i positioner som barnet upplever som en utmaning att utföra på egen hand. Dessutom kan hjälpmedel även vara lämpliga vid förflyttning av barnet och för att främja barnets självständiga rörelseförmåga och möjlighet att utforska sin omgivning. Det kan vara utrustning för positionering i liggande, sittande eller stående. Förflyttningshjälpmedel som gånghjälpmedel, manuella eller elektriska rullstolar. Hjälpmedel för träning och stimulering. Eller hjälpmedel för egenvård.

Det finns många olika hjälpmedel och de flesta av dem är tillgängliga för de minsta barnen. En terapeut kan hjälpa dig att hitta rätt utrustning för att främja ditt barns sociala och kognitiva utveckling samt motoriska funktion.

Läs mer: Möt Oliver. Han är en på miljarden – En verklig neurohjälte

24-timmars positionering

Källor

  • Hadders-Algra, M. (2014). Early diagnosis and early intervention in cerebral palsy. Frontiers in neurology, 5, 185. doi:10.3389/fneur.2014.00185
  • Hadders‐Algra, M. (2011). Challenges and limitations in early intervention. Developmental Medicine & Child Neurology, 53(s4), 52-55. doi:10.1111/j.1469-8749.2011.04064.x
  • Johnston, M. V. (2009). Plasticity in the developing brain: Implications for rehabilitation. Developmental Disabilities Research Reviews, 15(2), 94-101. doi:10.1002/ddrr.64
  • McCollum, J. A. (2001). Book Review: Handbook of Early Childhood Intervention (2nd ed.) J. P Shonkoff & S. J. Meisels (Eds.), Cambridge, MA: Cambridge University Press, 2000, 734 pp., paperback, $34.95 (Book review) (Vol. 21, pp. 176-178).
  • Mijna Hadders-Algra, A. G. B., Tjitske Hielkema, Elisa G. Hamer. (2016). Effect of early intervention in infants at very high risk og cerebral palsy: a systematic review. Developmental Medicine & Child Neurology, 59(3), 246-258.
  • Morgan, C., Novak, I., Dale, R. C., & Badawi, N. (2015). Optimising motor learning in infants at high risk of cerebral palsy: a pilot study. BMC Pediatrics, 15, 30. doi:10.1186/s12887-015-0347-2

Först publicerad: Februari 13, 2019
Uppdatering: Januari 17, 2020, Januari 20, 2023

Rikke Damkjær Moen
Rikke Damkjær Moen

Rikke Damkjær Moen bidrar med många års erfarenhet som klinisk fysioterapeut till Made for Movements team. Hennes mission är att få alla, oavsett rörelseproblematik, att få känna glädjen och hälsofördelarna med fysisk aktivitet. Som vår medicinskt ansvariga är Rikke passionerad att dela sin kunskap så att individer med specialla behov, deras familjer och kliniker kan upptäcka möjligheterna och lösningarna från Made for Movement.

Relaterade inlägg
Nyhetsbrev

Hör av oss nå och då och lär dig nya saker