En evidensbaserad studie visar att dynamiskt stående i Innowalk ökar det passiva rörelseomfånget (PROM) och minskar spasticiteten hos barn med cerebral pares, GMFCS IV och V. Statistiskt signifikanta skillnader observerades jämfört med effekterna av statiskt stående.

Studien, som omfattade 20 icke-ambulatoriska barn med cerebral pares (GMFCS IV-V), i åldern 5-17 år, visar följande:

  • Det passiva rörelseomfånget ökade i höfterna i alla riktningar efter dynamiskt stående i 30 minuter och intervention under 4 månader.
  • Spasticiteten i höfterna minskade efter 30 minuter av intervention med dynamiskt stående.

Inledning

Denna nyligen publicerade artikel är goda nyheter för icke-ambulatoriska barn med cerebral pares. Barn med bruttomotorisk funktion klassificerad på nivå IV och V kan inte gå eller sitta utan stöd. Eftersom de har svåra funktionella begränsningar och inte själva kan röra sina leder i hela rörelseområdet, löper de extra stor risk att utveckla kontrakturer. Spasticiteten kan också bidra till muskelförkortning, vridningsdeformiteter, höftluxation och/eller skolios, som ofta orsakar smärta och kan påverka den motoriska kontrollen och funktionen. Förutom att öka smärtan kan dessa sekundära komplikationer av diagnosen cerebral pares ofta leda till dyra behandlingar och sjukhusvistelse.

Stående intervention är en av de många olika fysioterapeutiska interventionerna för att förebygga eller minska sekundära komplikationer och öka den fysiska aktiviteten, och som intervention rekommenderas den som standardvård i de flesta länder. Det finns två typer av stående träning: statiskt stående (StS) och dynamiskt stående (DyS). Statisk stående innebär att inga rörelser kan utföras med underkroppen samtidigt som den är upprätt position. Dynamisk ståendeträning erbjuds av den motoriserade medicinska produkten Innowalk. Enheten ger möjlighet att uppleva gångrörelser i upprätt, belastande position.

Det finns få högkvalitativa studier av intervention med träning på barn med cerebral pares, och de som finns har huvudsakligen utförts på ambulatoriska barn med cerebral pares. En genomförbarhetsstudie som har gjorts i Sverige och som inkluderade DyS hos barn med svåra funktionshinder för att förespråka fysisk aktivitet, visade att StS och DyS representerar två olik träningsformer för icke-ambulatoriska barn. Resultatet av denna studie uppmuntrade forskarna vid Lunds universitet att studera effekterna av stående träning bland svårt funktionshindrade barn ytterligare, och detta är den först evidensbaserade forskningen som visar effekten på PROM och spasticitet efter stående träning bland barn med cerebral pares GMFCS IV-V.

Vad är dynamiskt stående?
Dynamiskt stående gör att människor upplever ömsesidig viktöverföring, flexion och sträckning av muskler och benrörelser (och armrörelser) i upprätt, viktbelastande position.

Du hittar hela artikeln ”Icke-ambulerande barn med cerebral pares: effekterna av fyra månader av statisk och dynamisk ståträning i det passiva rörelseomfånget och spasticitet i höften” i den vetenskapliga tidskriften Peer J här.

För att ge dig en kort överblick av studien kan du dock läsa en sammanfattning av artikeln här: 

Studiens syfte

Icke-ambulatoriska barn använder typiskt statiskt stående som en del av sin standardvård, och studien syftar till att jämföra effekterna av fyra månader av två olika träningsregimer, statiskt stående (StS) kontra dynamiskt stående (DyS), på det passiva rörelseomfånget och spasticiteten i höfterna. 

Statiskt stående utfördes med hjälp av ett ståskal eller ståenhet, medan dynamiskt stående utfördes i Innowalk (Made for Movement).

Material och metoder

Studien var utformad som en cross-over-studie och omfattade 24 barn, varav 20 slutförde studien. Fyra barn slutförde inte interventionen på grund av sjukdom, kirurgi eller smärta. Ingen av orsakerna till att man hoppade av studien berodde på träningsinterventionen. Barnen i studien var mellan 5 och 17 år (median 11,6 ± 3,6 år), och alla barn var klassificerade som GMFCS IV (n=11) och V (n=9). Alla bedömningar och interventioner genomfördes i barnens naturliga miljö (hemmet). Bedömningar av PROM i höfterna (abduktion, flexion, sträckning, Elys test, intern och extern rotation) gjordes med en goniometer och spasticitet i höften (flexorer, sträckare och adduktorer) bedömdes med hjälp av den modifierade Ashworth-skalan. Alla bedömningar gjordes vid baslinjen, före och efter 30 min. av Sts eller DyS, och efter fyra månader av interventioner, före och efter 30 min. av Sts eller DyS (se figuren).

Före och efter 30min StS och DyS 

Crossover-design
- Longitudinell studie
- Försökspersonerna tilldelades slumpmässigt olika behandlingar
- Försökspersonerna fungerar som sina egna kontroller
- Wash-out-period 

Resultat

Det passiva rörelseomfånget befanns öka efter träningstestning av dynamiskt stående, med hjälp av Innowalk för båda träningstesterna (p< 0,001). Förändringarna i PROM var statistiskt signifikant större under DyS jämfört med StS i alla rörelseriktningar, särskilt i abduktion och extern rotation.

När det gäller spasticitet mätt med den modifierade Ashworth-skalan fann forskarna att 30 minuter av Sts endast minskade spasticiteten markant i höftflexion, medan DyS sänkte spasticiteten i höftflexion, sträckning och adduktion. Inga ändringar i spasticitet hittades för vare sig DyS eller StS efter fyra månader av träning.

Slutsats och implikation

Studien visade på en betydande ökning av PROM efter 30 minuter och 4 månaders intervention med dynamiskt stående i Innowalk bland icke-ambulerande barn med cerebral pares. Spasticiteten minskade efter 30 minuters intervention, men inga förändringar visades efter intervention under 4 månader.

Denna nya kunskap visar också att användning av dynamiskt stående bland icke-ambulerande barn med cerebral pares inte är skadlig för barnen, utan snarare ökar resultaten när det gäller det passiva rörelseomfånget och spasticiteten i höfterna jämfört med typiskt statiskt stående, som är standardvården i de flesta länder. Resultaten från studien kan hjälpa professionen att överväga dynamiskt stående som en del av standardvården för icke-ambulerande barn med cerebral pares.

Om du vill ha mer information om Innowalk och hur du får tag i enheten för dina patienter, vänligen kontakta oss för en pratstund. 

New call-to-action

Rikke Damkjær Moen

Rikke Damkjær Moen

Rikke Damkjær Moen bidrar med många års erfarenhet som klinisk fysioterapeut till Made for Movements team. Hennes mission är att få alla, oavsett rörelseproblematik, att få känna glädjen och hälsofördelarna med fysisk aktivitet. Som vår medicinskt ansvariga är Rikke passionerad att dela sin kunskap så att individer med specialla behov, deras familjer och kliniker kan upptäcka möjligheterna och lösningarna från Made for Movement.