Pediatric Evaluation of Disability Inventory Computer Adaptive Test (PEDI-CAT)

Rikke Damkjær Moen
Rikke Damkjær Moen
Tillbaka till Bloggöversikten
Ada.jpg

Det finns ett kontinuerligt behov av att bedöma patienter. Antingen för att förstå allvarlighetsgraden hos diagnosen, för att förutsäga framtida utfall, planera insatser eller mäta utfall/effektiviteten hos insatser.

Ada.jpg

Det finns ett flertal instrument för att göra detta. I den här artikeln kommer vi att fokusera på PEDI-CAT (Pediatric Evaluation of Disability Inventory Computer Adaptive Test), som är ett instrument som används för att utvärdera funktionell kapacitet hos personer med funktionsnedsättning.

Vad är PEDI-CAT?

PEDI-CAT är ett reviderat och utökat datorbaserat adaptivt test av den ursprungliga versionen PEDI, som togs fram i USA 1992. Det är ett instrument för att utvärdera den funktionella kapaciteten och förmågan inom fyra områden: dagliga aktiviteter, mobilitet, socialt/kognitivt och ansvarstagande.

I en klinisk miljö kan PEDI-CAT användas för att identifiera funktionell fördröjning inom specifika funktioner, eller för att utvärdera förbättringar efter en intervention. Instrumentet används också ofta inom forskning för att utvärdera och övervaka framstegen i en grupp.

LÄS OCKSÅ: Kaja använder Innowalk varje dag – Hon är gladare och känner sig piggare

PEDI-CAT är ett frågeformulär som kan fyllas i av barnets vårdgivare eller terapeut/kliniker. Bedömningen fokuserar på barnets aktuella typiska prestation. Den omfattar programvara som bygger på statistiska modeller för beräkning av barnets förmågor utifrån ett minimalt antal av de mest relevanta punkterna, eller utifrån ett förutbestämt antal punkter inom respektive domän.

Detta innebär att efter att varje punkt har utförts ska svaret på denna diktera vilken punkt som ska komma härnäst, och denna kan antingen vara svårare eller lättare. På så sätt skräddarsyr programmet punkterna efter barnet och man undviker punkter som är irrelevanta.

Vem är det till för?

PEDI-CAT kan användas för barn och ungdomar (nyfödda och upp till en ålder av 20 år) med en mängd olika fysiska och/eller beteendemässiga tillstånd (H. M. Dumas et al., 2012).

Var ligger fokus i de fyra domänerna och hur bedöms de?

Dagliga aktiviteter består av 68 punkter fördelade på ”Klä på sig”, ”Hålla sig ren”, ”Uppgifter i hemmet” och ”Äta och måltider”. Exempel på punkter är ”Ta på sig strumporna” och ”Dricka med sugrör”.

Mobilitet består av 75 punkter inom ”Grundläggande rörelser och förflyttningar”, ”Stå och gå”, ”Trappor och backar” och ”Springa och leka”. Utöver detta finns det ytterligare tio punkter för barn som använder mobilitetshjälpmedel och en underkategori om rullstolar som innehåller 12 punkter. Exempel på punkter är ”Sitter på golvet utan stöd av kudde eller soffa”, ”Går uppför en trappa utan att hålla sig i räcket”, ”Tar sig uppför och nedför en ramp med rullstol”, ”Går uppför och nedför en ramp med gånghjälpmedel”.

Socialt/kognitivt består av 60 punkter inom ”Interaktion”, ”Kommunikation”, ”Kognition i vardagen” och ”Självständighet”. Exempel på punkter är ”Följa anvisningar från en vuxen ledare i en liten grupp”, ”Känner igen sitt namn i tryck”, ”Känner igen siffrorna på t.ex. klockan eller på en telefon” (H. Dumas et al., 2010; Haley, Ni, FragalaPinkham, Skrinar, & Corzo, 2005).

De tre funktionella färdighetsområderna bedöms enligt en fyrgradig skala:

  • Oförmögen = Kan inte, vet inte hur man gör eller är för ung
  • Svårt = Klarar det med mycket hjälp, extra tid eller ansträngning
  • Lite besvärligt = Klarar det med lite hjälp, extra tid eller ansträngning
  • Lätt = Klarar det utan hjälp, extra tid eller ansträngning, eller barnets färdigheter är över denna nivå
  • Vet ej

Ansvarstagande består av 51 punkter som bedömer en persons förmåga att hantera uppgifter i vardagen, som ”Organisation och planering”, ”Hantera dagliga behov”, ”Hantera den egna hälsan” och ”Säkerhet”. Eftersom detta är svårare uppgifter bör denna del användas för personer över 3 år och upp till 21 år.

Området Ansvarstagande har en egen femgradig skala:

  • Den vuxne/vårdgivaren har det fulla ansvaret; barnet tar inget ansvar
  • Den vuxne/vårdgivaren har det mesta av ansvaret och barnet tar lite ansvar
  • Den vuxne/vårdgivaren och barnen delar lika på ansvaret
  • Barnet har mest ansvar, men med lite anvisningar, övervakning eller vägledning från en vuxen/vårdgivaren
  • Barnet har det fulla ansvaret, utan några anvisningar, övervakning eller vägledning från en vuxen/vårdgivaren

Vilken typ av poäng är det man ger?

Det finns två typer av poäng som beräknas i PEDI-CAT: normativa poäng och poäng satta utifrån en poängskala. Den normativa poängen baseras på barnets kronologiska ålder och gör det möjligt att tolka barnets funktion i förhållande till andra barn i samma ålder utan funktionsnedsättning. Poäng satta utifrån en poängskala tillhandahåller en metod för att studera aktuella funktionella färdigheter och framsteg när det gäller färdigheter över tid (barnet jämförs med sig själv).

Det är också möjligt att skriva ut en punktkarta för att få en överblick över punktbedömningarnas placering längs ett kontinuum av svårigheter uppmätta i varje domän. Varje poäng och bedömd punkt markeras och en röd linje indikerar poängen enligt poängskalan för alla domäner.

Giltighet och tillförlitlighet?

PEDI-CAT är ett giltigt (Amerikanska barn) och tillförlitlig test (H. M. Dumas, Fragala-Pinkham, Rosen, Lombard, & Farrell, 2015). PEDI-CAT har översatts till spanska och översättning till fler språk är på gång (H. M. Dumas et al., 2012).

PEDI-CAT är inte giltigt för alla länder/kulturer och det rekommenderas att man använder den ursprungliga PEDI-versionen, validerad och översatt för ditt land. Det ökar testets säkerhet vid en bedömning av barnet i förhållande till dess miljö (Berg, Jahnsen, Frøslie, & Hussain, 2004). 

Var kan man köpa det?

PEDI-CAT kan du köpa här.

Har du några frågor om våra hjälpmedel?  Kontakta oss idag. 


Källor

Berg, M., Jahnsen, R., Frslie, K. F., & Hussain, A. (2004). Reliability of the Pediatric Evaluation of Disability Inventory (PEDI). Physical & Occupational Therapy in Pediatrics, 2004, Vol.24(3), p.61-77, 24(3), 61-77. doi:10.1300/J006v24n03_05

Dumas, H., Fragala-Pinkham, M., Haley, S., Coster, W., Kramer, J., Kao, Y.-C., & Moed, R. (2010). Item Bank Development for a Revised Pediatric Evaluation of Disability Inventory (PEDI). Physical & Occupational Therapy in Pediatrics, 2010, Vol.30(3), p.168-184, 30(3), 168-184. doi:10.3109/01942631003640493

Dumas, H. M., Fragala-Pinkham, M. A., Haley, S. M., Ni, P., Coster, W., Kramer, J. M., . . . Ludlow, L. H. (2012). Computer adaptive test performance in children with and without disabilities: prospective field study of the PEDI-CAT. Disability and Rehabilitation, 2012, Vol.34(5), p.393-401, 34(5), 393-401. doi:10.3109/09638288.2011.607217

Dumas, H. M., Fragala-Pinkham, M. A., Rosen, E. L., Lombard, K. A., & Farrell, C. (2015). Pediatric Evaluation of Disability Inventory Computer Adaptive Test (PEDI-CAT) and Alberta Infant Motor Scale (AIMS): Validity and Responsiveness. Physical Therapy, 95(11), 1559. doi:10.2522/ptj.20140339

Haley, S. M., Ni, P., Fragala‐Pinkham, M. A., Skrinar, A. M., & Corzo, D. (2005). A computer adaptive testing approach for assessing physical functioning in children and adolescents. Developmental Medicine & Child Neurology, 47(2), 113-120. doi:10.1111/j.1469-8749.2005.tb01099.x

Rikke Damkjær Moen
Rikke Damkjær Moen

Rikke Damkjær Moen bidrar med många års erfarenhet som klinisk fysioterapeut till Made for Movements team. Hennes mission är att få alla, oavsett rörelseproblematik, att få känna glädjen och hälsofördelarna med fysisk aktivitet. Som vår medicinskt ansvariga är Rikke passionerad att dela sin kunskap så att individer med specialla behov, deras familjer och kliniker kan upptäcka möjligheterna och lösningarna från Made for Movement.

Relaterade inlägg
Nyhetsbrev

Hör av oss nå och då och lär dig nya saker