Visste du att det finns ett hjälpmedel som liknar fysioterapeutens behandling och därmed ökar intensiteten och effekten av träningen? Möt två barn som har gjort stora framsteg genom att träna i Hibbot.
Första stegen efter bara sju månader
Lauranne är en flicka på 3 år som har diagnostiserats med spastisk tetraplegi, med en funktionsnivå av GMFCS III. Tidigare tog hon sig fram genom att krypa på mage och dra sig fram med armarna, vilket resulterade i att hon släpade benen efter sig. När hon började göra framsteg upplevde hon att det blev allt svårare att gå med en gåstol på grund av att musklerna var för svaga.
Det var lätt att se att hon behövde börja träna i en stående, viktbärande position för att stärka sina muskler för att förbereda henne på att gå. På hennes fysioterapeuts initiativ fick Lauranne börja träna med Hibbot, som hon använde första gången då hon var 18 månader. Huvudmålet var att få Lauranne att lära sig att stå samtidigt som hon upprätthöll kroppskontroll och en rak kroppslinje.
Lauranne började med att besöka fysioterapeuten fem gånger i veckan en timme i taget, där 30 minuter varje gång användes till att träna i Hibbot. Efter fyra månader började Lauranne använda Hibbot även hemma och på förskolan.
Vill du veta mer om CP? Läs vår resurssida med svar på de flesta av dina frågor.
Resultat och fördelar
Genom att gradvis minska det mekaniska stödet blev Lauranne starkare i hela kroppen och kunde ta sina första steg på egen hand med Hibbot efter bara sju månader. Idag trivs Lauranne verkligen i Hibbot och går allt längre och använder samtidigt mindre och mindre energi. Enligt Laurannes mamma kunde de inte vara lyckligare över den inverkan som Hibbot har haft:
– För oss är Hibbot det viktigaste verktyget i utvecklingen av vår dotter Lauranne. Vi såg direkt att hon blev mycket starkare och stabilare av att använda Hibbot. Det riktigt lyser om Lauranne när hon går bredvid sina klasskamrater i Hibbot. Det gör oss så lyckliga!
Maddox har gjort anmärkningsvärda framsteg när det gäller interaktion och kommunikation.
Maddox är en treårig pojke som har diagnostiserats med ett sällsynt genetiskt syndrom som gör att utfallet av hans motoriska utveckling blir oförutsägbart. Eftersom han inte kunde röra sig ordentligt vande han sig vid att krypa fram på golvet. För att aktivera hans underben krävdes att hans föräldrar stöttade dem med sina händer. Han var också mycket selektiv när det gällde vilka leksaker han lekte med, och interaktionen med andra var också begränsad.
På grund av hans överkänslighet i handflatorna vägrade Maddox att ta tag i saker för att få stöd. Detta gjorde det ganska utmanande att utveckla rätt balans.
I ett försök att ändra på detta beslutade hans fysioterapeut och föräldrar att låta honom börja använda Hibbot. Målet var att lära Maddox att stå mer självständigt, se till att han fick händerna fria och hjälpa hans fötter att bära en större tyngd så att han kunde ta sig fram lättare.
Resultat och fördelar
Maddox har gjort framsteg både mentalt och fysiskt. Numera föredrar han att stå framför att sitta och han har blivit mer medveten om världen omkring sig och visar tydligt vad han gillar och ogillar med ökade läten och ljud. Idag kan Maddox stå i Hibbot samtidigt som han rullar bakåt genom att sträcka på höfterna. Han kan böja och sträcka på knäna och han tar till och med steg på egen hand om han vill nå sina favoritleksaker.
Han är också mer medveten om sin hållning och försöker hålla balansen. Tack vare hans förbättrade förmåga att stå är han fri att använda händerna för att interagera med andra och leka med leksaker. Han har dessutom gjort anmärkningsvärda framsteg när det gäller interaktion och kommunikation. Med händerna fria kan Maddox använda dem mer aktivt, vilket minskar hans överkänslighet.
Enligt hans mamma sträcker sig Maddox förbättringar bortom ”enbart” Hibbot. ”Han utforskar huset genom att krypa på händerna och knäna. I motsats till Maddox innan han började använda Hibbot kan han nu ta sig upp i en knästående position själv och han håller balansen medan han sträcker på höfterna.
