En del barn med cerebral pares saknar eller har begränsad förmåga att stå och gå. Ståhjälpmedel i olika varianter är något som nästan alla barn med cerebral pares stiftar bekantskap med under sin livstid. Men när och varför ska ett barn stå? Och hur ofta och hur länge? Och vilken typ av ståhjälpmedel rekommenderas?

När ett barn växer upp kommer det vanligtvis att börja stå med stöd redan vid 6–8 månaders ålder. Innan barnet är 12 månader gammalt har det utvecklat förmågan att resa sig till stående, och från cirka 12 månader och framåt kommer barnet att kunna stå självständigt och lära sig gå. De olika motoriska milstolparna ger barnet möjlighet att utforska världen ur ett nytt perspektiv, som också stimulerar färdigheter som kognition, social interaktion och kommunikation, som är avgörande för barnets totala utveckling och självständighet.

Barn med cerebral pares (CP) kommer att uppleva en fördröjning i den motoriska utvecklingen, och vissa som har en allvarligare grad av cerebral pares kommer kanske aldrig kunna lära sig att sitta, stå och gå självständigt.

Lyckligtvis finns det många hjälpmedel på marknaden som syftar till att kompensera för den nedsatta motoriska funktionen och stödja barnet i vardagen, stimulera till aktivitet och delaktighet, samt ge barnet möjlighet att utforska världen på samma sätt som sina jämnåriga. Dessa hjälpmedel syftar till att förebygga eller minska sekundär komplikation som kan uppstå på grund av neurologisk dysfunktion.

Evidensbaserade rekommendationer för ståträning

Jag har dykt ner i forskningen för att få en bättre förståelse för vad rekommendationerna är, och vad barn med cerebral pares kan uppnå genom ståträning. 2013 publicerade Paleg m.fl. en systematisk genomgång av fördelarna med ståträning och doseringsrekommendationer. Generellt finns det en brist på forskning inom detta område och det finns ett stort behov av fler studier av högre kvalitet för att kunna generalisera effekterna. Likväl är följande de viktigaste rönen i utvärderingen:

Bentätheten (BMD) tycks påverkas positivt när barnet är i stående position med belastning 60 minuter om dagen, 5–7 dagar i veckan. Det har gjorts studier (på djur) som visar att korta träningspass på 10–15 minuter under totalt 60 minuter per dag kan ha lika bra eller bättre effekt jämfört med ett enda träningspass på 60 minuter. Studier indikerar också att barn som inte står löper ökad risk för låg bentäthet. Litteraturen visar att fokus dessutom bör sättas på kost, vitaminnivå och andra mediciners negativa påverkan på bentäthet, liksom barnets totala fysiska aktivitetsnivå.

Ledrörligheten verkar påverkas positivt av ståträning, speciellt knäleder och höfter, men även fotleden. Det verkar som att doseringen av stående för att påverka ledrörligheten bör vara minst 45–60 minuter dagligen. Det rekommenderas också att man börjar stå så tidigt som 9–10 månader.

Spasticiteten tycks reduceras i de nedre extremiteterna vid ståträning och denna effekt ser ut att vara i upp till 35 minuter efter träningen. Det rekommenderas att barnet står i minst 30–45 minuter för att påverka muskeltonus.

Förutom ovannämnda fördelar med ståträning indikerar sammansättningen även att ståträningen kan en gynnsam effekt på:

  • Mag-tarmfunktionen
  • Andning och cirkulation
  • Muskelstyrka
  • Mental funktion
  • Huden (förebygger trycksår)

Hur är det med daglig fysisk aktivitet?

Det är välkänt att personer med cerebral pares är fysiskt inaktiva jämfört med personer utan funktionsnedsättningar. Utöver sekundära komplikationer är konsekvenserna livsstilsrelaterade sjukdomar. Forskning har faktiskt visat att barn och vuxna med cerebral pares tillbringar 76–99 % av sin vakna tid i stillasittande och mindre än 18 % är engagerade i lätt fysisk aktivitet. En annan studie från Nederländerna visar att barn med cerebral pares som står i ståskal har en energiförbrukning på över 1,5 MET, vilket innebär att positionering i stående kan bidra till en ackumulering av lätt fysisk aktivitet och minskat stillasittande.

En annan pilotstudie från Sverige bekräftar dessa rön för såväl statiskt stående som dynamiskt stående (Innowalk användes i denna pilotstudie). Detta indikerar att stående bidrar till att bryta upp stillasittande beteende och ökar nivån av lätt fysisk aktivitet. Enligt litteraturen kan detta ha en positiv effekt på den allmänna hälsan.

Läs mer: Intensiv träning för barn med cerebral pares – varför och hur?

Ståträning är bra för dig! 

Forskning visar att ståträning har positiv inverkan på den allmänna hälsan.  För att sammanfatta ovanstående resultat bör du:

    •    Börja tidigt!
    •    Stå ofta! Minst fem gånger i veckan
    •    Den rekommenderade dagliga dosen av ståträning (minst 60 minuter) kan ackumuleras under       dagen

Val av ståhjälpmedel

Som kliniker baserar vi våra interventionsåtgärder på bästa tillgängliga evidensbaserade forskning tillsammans med vår kliniska erfarenhet. Dessutom interagerar vi med familjerna för att hitta de åtgärder som fungerar bäst för dem. Vi måste också vara medvetna om att det som fungerar för en familj och ett barn, kanske inte fungerar lika bra för en annan familj och barn. Det innebär att vi kontinuerligt måste utvärdera och anpassa de initierade åtgärderna.

Så är det också när vi ska överväga typ av ståhjälpmedel till barnen. Det finns många olika ståhjälpmedel med olika funktioner på marknaden och som terapeut måste vi överväga vad som bäst täcker barnets behov kopplat till kroppsfunktion och struktur, aktivitet och delaktighet samt miljöfaktorer.

Det kan finnas ett behov av att testa olika typer av ståhjälpmedel för att hitta den lösning som passar barnet bäst.

  • Den finns inte någon ”en passar alla”-lösning

Med det sagt pågår det ny forskning som ger oss mer insikt i skillnaden mellan bland annat statisk och dynamisk ståträning. Viktig kunskap som framöver även bör tas med i bedömningen av vilken typ av ståhjälpmedel man ska välja. Bland annat tyder det på att en mer dynamisk strategi för ståträning kan ha ett mer gynnsamma resultat på:

  • Andning (djupare)
  • Ökad temperatur i de nedre extremiteterna
  • Ökad ledrörlighet speciellt i höfterna
  • Minskad muskeltonus speciellt i höfterna
  • Ökad livskvalitet

Flera publikationer håller på att utarbetas och kommer att presenteras så snart de blir tillgängliga.

New Call-to-action

Rikke Damkjær Moen

Rikke Damkjær Moen

Rikke Damkjær Moen bidrar med många års erfarenhet som klinisk fysioterapeut till Made for Movements team. Hennes mission är att få alla, oavsett rörelseproblematik, att få känna glädjen och hälsofördelarna med fysisk aktivitet. Som vår medicinskt ansvariga är Rikke passionerad att dela sin kunskap så att individer med specialla behov, deras familjer och kliniker kan upptäcka möjligheterna och lösningarna från Made for Movement.