En viktig fråga som ofta ställs när vi diskuterar sjukgymnastik för barn med cerebral pares (CP) är doseringen. Hur mycket sjukgymnastik anses vara tillräckligt?

Från tidigare studier är det känt att 90 % av barn med cerebral pares får sjukgymnastik 1–2 gånger i veckan1.

Idag har vi inte det fullständiga svaret på vad den optimala behandlingsdosen är för att öka den motoriska funktionen. Det finns fortfarande ett behov av framtida studier som fokuserar på denna aspekt för att maximera resultaten och erbjuda familjevänliga, uppnåeliga interventioner.

Faktorer förknippade med motoriska framsteg

Lyckligtvis kan en norsk artikel om intensitet som publicerades förra året ge oss en inblick i dessa frågor.

Størvold et al. (2018) genomförde en registerbaserad studie (norskt cerebral pares-övervakningsprogram) som omfattade 2048 bedömningar av 442 barn med cerebral pares i åldern 2-12 år. Dessa barn representerade alla GMFCS-nivåer. Exakt hur sjukgymnastiken i studien ser ut är inte känt, men intensiteten och målen registrerades, liksom GMFM-66 (två eller fler bedömningar).

GMFM-66 var resultatvariabeln för studien, där en ökning i referensgrupperna definierades som en förbättring av den motoriska funktionen. Intensiv träning definierades dessutom som tre eller fler sjukgymnastikpass i veckan och/eller deltagande i ett intensivt program.

Resultat

Studien visade att medianförändringen i percentiler från en bedömning till en annan var noll, och att de flesta av barnen följde sin egen percentil. Å andra sidan var den genomsnittliga ökningen per år 2,1 percentiler för studiepopulationen. Studien drar därför slutsatsen att intensiv träning var den enda interventionsfaktorn kopplad till utvecklingen av den motoriska funktionen. Detta gäller för alla barn som deltar i studien, oberoende av GMFCS-nivå.

Man fann även att intellektuella funktionshinder var den starkaste förutsägande variabeln för en mindre gynnsam motorisk utveckling. I själva verket var den genomsnittliga motoriska utvecklingen 24,2 percentiler lägre hos barn med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med de andra barnen. En annan slutsats var att fotledskontrakturer kan vara ett hinder för motoriska framsteg när barnet blir äldre.

När är intensiv träning gynnsam?

Studiens resultat ger oss kliniskt relevant information och stöder det faktum att intensiv träning är bättre om målet är att förbättra den motoriska funktionen hos barn med cerebral pares. Helst bör barn sträva efter mer än tre sjukgymnastikpass i veckan och/eller intensiva träningsperioder under några veckor. Studien implicerar att en period med intensiv träning förbättrar den motoriska utvecklingen med 3,3 percentiler, medan två perioder föreslås för att förbättra den bruttomotoriska utvecklingen med 6,6 percentiler.

Så hur ser din behandling ut och vilka följder kan denna kunskap få för din framtida praktik?

New Call-to-action

Källor

1. Palisano, R. J., Begnoche, D. M., Chiarello, L. A., Bartlett, D. J., McCoy, S. W., & Chang, H. J. (2012). Amount and focus of physical therapy and occupational therapy for young children with cerebral palsy. Phys Occup Ther Pediatr, 32(4), 368-382. doi:10.3109/01942638.2012.715620

Størvold, G. V., Jahnsen, R. B., Evensen, K. A. I., Romild, U. K., & Bratberg, G. H. (2018). Factors Associated with Enhanced Gross Motor Progress in Children with Cerebral Palsy: A Register-Based Study. Physical & Occupational Therapy In Pediatrics, 1-14. doi:10.1080/01942638.2018.1462288 

Rikke Damkjær Moen

Rikke Damkjær Moen

Rikke Damkjær Moen bidrar med många års erfarenhet som klinisk fysioterapeut till Made for Movements team. Hennes mission är att få alla, oavsett rörelseproblematik, att få känna glädjen och hälsofördelarna med fysisk aktivitet. Som vår medicinskt ansvariga är Rikke passionerad att dela sin kunskap så att individer med specialla behov, deras familjer och kliniker kan upptäcka möjligheterna och lösningarna från Made for Movement.