Det är viktigt för barn att känna sig representerade i böcker de läser. Det är också viktigt att avtäcka den vackra mångfalden vi har i världen - för alla barn. Detta inkluderar alla de olika förmågor och funktionella utmaningar vi har i samhället. För att främja inkludering och representation ger vi här några tips om barnböcker med karaktärer med funktionsnedsättningar. 

”Lars är LOL”,

Lars är LOLförfattare: Iben Akerlie

Amanda har sett fram emot att börja sexan, och att få bli fadder till en söt liten förstaklassare. När hon istället får ansvar för Lars, som är ny i klassen och har Downs syndrom, blir allt svårt. Kan hon bli kompis med Lars, som är rolig och annorlunda? Vad kommer hennes andra kompisar att säga? Hur viktigt är det att vara populär i klassen? Amanda faller för grupptrycket, och plötsligt har hon svikit både Lars och sig själv, och dessutom gjort alla omkring sig besvikna. Hur kan hon göra allt bra igen, och visa Lars att hon visst är hans vän, och ingen mobbare?

”Lars är LOL” handlar om tillvaron i en klass på mellanstadiet. Om grupptryck, mobbning, utanförskap, funktionsvariation och vänskap. Om att upptäcka att man kanske inte är den kompis man skulle vilja vara och om att ta konsekvenserna för sina handlingar.   

Boken är en både stark och rolig berättelse om att stå upp för det som är viktigt. Den passar bra som högläsning eller egenläsning för barn mellan 9 och 12 år och sedan diskutera vad som är bra med att vara olika och varför får man inte vara för olik, eller får man? Här finns mycket intressant att diskutera tillsammans då boken tar upp både nätmobbning och funktionsvariation.

Den där viljan att höra till, att vara en i gänget, en av de coola. Det kan kännas som att den överskuggar allt och just därför kan den ställa till med så oerhört mycket, därför är den så farlig. I Lars är LOL förstör den nästan en vänskap. Lars är LOL är en av de riktigt fina bokpärlorna för 9-12 år som behandlar ett ytterst viktigt ämne utan att bli en pedagogisk uppvisning och utan att ge avkall på humorn och det litterära.

Eli läser och skriver, bokrecensent

Iben Akerlie (f. 1988 i Oslo) är utbildad specialpedagog och arbetar som skådespelare. Hon bor i Stockholm. Hösten 2016 debuterade hon som författare med barnboken «Lars is LOL». Den utsågs till bästa barnboksdebut 2016, och var den mest sålda barnboken i Norge samma år.

”Operation vän i nöd”,

SE_opertion-van-i-nodförfattare: Anna Pella, illustratör: Anna Forsmark.

Vide får en blåtira men ingen verkar bry sig. När Vide upptäcker att en av Mios klasskompisar, som inte kan prata, också har en blåtira, blir Vide nyfiken. Det snurrar och surrar i huvudet. Tänk om någon varit dum och gjort något förbjudet? Tillsammans med Mios lärare ska Vide försöka ta reda på det. Dags för Operation vän i nöd!

Böckerna om Funkisfamiljen handlar om Vide samt syskonen Mio och Tintin.
Mio har en sällsynt diagnos, kan inte kan gå eller prata. Operation vän i nöd handlar om barns tankar om utsatthet. För vad händer när ett barn som inte kan prata behöver hjälp? Tillsammans med Mios lärare startar Vide Operation vän i nöd. Böckerna visar på Vides egna förmåga och att barns tankar och känslor är viktiga och riktiga.

Författaren Anna Pella är journalist och fotograf med inriktning mot familjeliv och funktionsnedsättning. Hennes dotter, Agnes, föddes med svåra andningsproblem och en medfödd hjärnskada. De första åren handlade om överlevnad, Agnes slutade andas flera gånger om dagen. Idag är Agnes 17 år och lever med assistans dygnet runt. Ett sätt för Anna att förhålla sig till familjens situation är att skriva om den, och nyligen kom hon ut med sin fjärde barnbok i serien om Funkisfamiljen.

Att växa upp i en funkisfamilj kan vara annorlunda på många sätt. Det kan finnas både fördelar och nackdelar. Som barn tvingas man ofta fundera över livets stora frågor redan som liten. Funkisfamiljen är en illustrerad barnboksserie för barn 6-9 år om barns tankar om livets stora frågor som till exempel bemötande, ovisshet och utsatthet, samt hur det kan vara att växa upp i en funkisfamilj. Om livet, rädslan och allt däremellan.  

De tidigare böckerna i Funkisfamiljen är: 

Anna Pella är utsedd till Folke Bernadotte Stiftelses stipendiat 2020 och 2021 för sitt arbete om och för barn med funktionsnedsättning och deras syskon. Anna föreläser om sina erfarenheter på Gott liv för alla. Torgteatern sätter upp en föreställning inspirerad av böckerna om Funkisfamiljen med premiär hösten 2022.

”Julia heter jag”, 

författare: Stefan Johansson, illustratör: Pia Hammargren. 

Julia-heter-jag

I Julias magiska värld kan hon flyga, men i skolan får hon åka hiss. Hemma har hon hunden Messi som älskar bollar. Sami är Julias kompis, som hon träffat på Internet. När Julia blir stor ska hon bli astronaut. När Messi var valp så kissade han på Julias kudde. Trots det vill hon ha en hund till.
Boken om Julia är producerad i syfte att ge barn och unga med funktionsnedsättning igenkänning. Boken riktar sig även till syskon, vänner, klasskompisar och liknande, och den passar bra som högläsning för barn mellan 3-6 år.

Julia som är huvudkaraktären, har själv en funktionsnedsättning och är ett barn av dagens moderna samhället med resande, datorer och chattande. Julia heter jag, är den första boken i en Juliaserie, utgiven av Funkibator förlag. I bokens kommande böcker får vi följa Julia ihop med hundar, i en magisk värld, genom vetenskapen med mera. Förlagets målsättning är att funktionsnedsättning ska vara naturligt inkluderat i både bild och berättelse.

Bokens idégivare och tillika illustratör är Pia Hammargren. Hon använder själv rullstol och var barn på 70-talat då det nästan helt saknades böcker för henne att identifiera sig med. Pia är en illustratör som brinner för färg och form och använder en stil med mycket kärlek, mjuka linjer och runda former. Hon har skapat karaktärerna Julia och hunden Messi som både förekommer i flera fylligt illustrerade barnböcker. Berättelsen har tolkats från Pia och därefter författats av Stefan Johansson.



Barn tar vanligtvis sina första kritiska steg mot att lära sig läsa och skriva mycket tidigt i livet. Men förmågan att läsa och skriva utvecklas inte naturligt utan noggrann planering och undervisning. Till exempel visar studier att fysisk aktivitet har positiva effekter på ett barns inlärningsförmåga. 

Vi har skapat en poster som fungerar som guide och påminnelse om varför ditt barn ska vara fysiskt aktivt - baserat på WHO:s rekommendationer. Om ditt barn har en fysisk funktionsnedsättning är det lika viktigt, om inte mer, att bryta upp stillasittande beteende.  

Fysisk aktivitet har många positiva effekter
Trine Roald

Trine Roald

Trine Roald har över 20 år av internationell erfarenhet av att arbeta inom varierande branscher, men ingen så meningsfull som att arbeta med barn och unga med speciella behov. Som marknadsansvarig på Made for Movement brinner hon för kommunikationsmöjligheterna för att förbättra livskvaliteten bland svårt funktionshindrade individer. Trine älskar att möta människor från olika kulturer, professioner, roller och bakgrunder.