6 saker du bör känna till om spasticitet!

Rikke Damkjær Moen
Rikke Damkjær Moen
Tillbaka till Bloggöversikten
Handikappad flicka i sin rullstol. Närbild på hennes ben och spastiska muskler.

Spasticitet är onormal muskelspändhet och är förknippat med en skada i hjärnan, på ryggmärgen eller de motoriska nerverna. Det förekommer i diagnoser som cerebral pares (CP), stroke, multipel skleros (MS), förvärvad hjärnskada eller ryggmärgsskada.  

  1. Vad är spasticitet? 
  2. Vad orsakar spasticitet? 
  3. Hur ser spasticitet ut? 
  4. Hur förändras spasticitet över tid? 
  5. Hur påverkar spasticitet det dagliga livet? 
  6. Hur behandlar man spasticitet?  

1. Vad är spasticitet? 

Spasticitet är en onormal ökning av muskeltonus eller stelhet i musklerna. Det stör ofta kroppens och extremiteternas rörelser och kommer i många fall även att påverka talet. Spasticitet ökar ofta när lemmar flyttas snabbt. Muskelkontraktioner kan uppstå spontant eller som till följd av sensoriska stimuli. 

2. Vad orsakar spasticitet? 

Frivilliga kroppsrörelser innebär en välkoordinerad kommunikation mellan hjärnan och nerverna till musklerna. När ett specifikt område i hjärnan kallat ”motorbarken” är skadat, eller om det finns en ryggmärgsskada, kan spasticitet uppstå och störa signalöverföringen till och från musklerna. Detta påverkar en persons förmåga att kontrollera kroppens rörelser.    

3. Hur ser spasticitet ut? 

Spasticitet kan se olika ut beroende på diagnos och allvarlighetsgrad, men det finns vissa gemensamma mönster.   

Om de övre extremiteterna påverkas, ser vi ofta att armbågen, handleden och fingrarna är böjda. Detta påverkar personens förmåga att använda sina händer för att äta, dricka, klä sig, skriva, manipulera föremål och sköta sin personliga hygien. Vi använder också våra armar för att balansera, och därför kan spasticitet i de övre extremiteterna också påverka stående och gående. 

Spasticitet i de nedre extremiteter kommer att göra att höfter och knän böjs, benen korsas och tårna pekar nedåt. Dessa ställningar kommer att orsaka svårigheter för positionering både i liggande, sittande, stående och gående.  

Många som lider av spasticitet upplever också att den påverkar talet. Det beror på att ansiktsmusklerna och tungan påverkas. Spasticitet gör ofta att munrörelserna blir långsamma, och att det därför tar lång tid att uttala ord. Att svälja mat och dryck kan också vara en utmaning.  

I vilken utsträckning som spasticitet påverkar positionering, rörelse och vardagen beror på svårighetsgraden. Om endast en arm är spastisk kan barnet eller den vuxna leva ett nästintill normalt liv genom att kompensera för funktionshindret genom att använda den andra armen mer. Medan personer som har drabbats hårdare av spasticitet förlitar sig på hjälpmedel och assistans för att kompensera för funktionshindret. De löper också hög risk att utveckla sekundära komplikationer, vilket vi kommer att gå in på mer i nästa kapitel.  

4. Hur förändras spasticitet över tid? 


Skadan som orsakar spasticiteten förändras inte över tid för diagnoser som cerebral pares, SCI och stroke, men spasticiteten kan förändras. 

Cerebral pares  

Hos barn med cerebral pares har studier visat att muskeltonus ökar fram till 5 års ålder. Efter 5 års ålder tycks muskeltonusen minska upp till 15-årsåldern. Öknings- och minskningstakten före och efter 5 års ålder är högre hos barn som har drabbats hårdare av cerebral pares (GMFCS IV och V). 

Vill du veta mer om CP? Läs vår resurssida med svar på de flesta av dina frågor. 

Ryggmärgsskada  

Hos personer med ryggmärgsskada utvecklas spasticitet vanligtvis under flera månader efter skadan. Hur den utvecklas och graden av spasticitet beror på skadans läge och omfattning.

Stroke 

Cirka 30 % procent av de som drabbas av en stroke utvecklar spasticitet. Utvecklingen av spasticitet sker under de första dagarna eller veckorna, och de kroppsdelar som oftast påverkas är armbågarna, handlederna och vristerna.   

Multipel skleros 

Stora MS-register (multipel skleros) visar oss att mer än 50 % av de som har MS utvecklar spasticitet. Spasticitet ses i alla typer av MS och i alla svårighetsgrader, från mild till svår spasticitet.

Som du kan se skiljer förändringen av spasticiteten och hur tillståndet utvecklas från diagnos till diagnos och den kommer också att variera inom en diagnos.   

5. Hur påverkar spasticitet vardagen? 

Om du eller ditt barn är spastiskt, är de viktigaste aspekterna att tänka på och diskutera med din läkare, fysioterapeut och annan vårdpersonal runt dig: Hur påverkar spasticitet vardagen? 

Som: 

  • Personlig hygien 
  • Påklädning 
  • Äta 
  • Tala 
  • Skriva 
  • Ta sig från punkt A till punkt B 
  • Sitta 
  • Sova
  • Smärta 
  • Trycksår 

Vad betyder spasticitet för dig?    

I vilken utsträckning stör spasticiteten dig i din vardag och i vilka situationer kan den tvärtom vara positiv för dig? Spasticitet är inte enbart negativt. Positiva effekter ses ofta i förmågan att mobilisera kraft att stå och gå.    

Vad vill du kunna göra? 

Fundera över vad som är viktigt för dig eller ditt barn att kunna göra i vardagen.  

Genom att fundera över och diskutera alla dessa frågor med vårdpersonalen som du har runt dig förbättras processen för att hitta rätt behandling för dig eller ditt barn.  

6. Hur behandlar man spasticitet? 

Program för behandling av spasticitet måste anpassas individuellt och ta hänsyn till allvarlighetsgrad, patientens ålder och utvecklingspotential. Spasticitet bör alltid övervakas kontinuerligt för att registrera utveckling, sekundära konsekvenser och svar på behandlingen. Ett tvärvetenskapligt team kommer att vara med och rekommendera rätt behandling. Nedan kan du se en beskrivning av de vanligaste behandlingarna för spasticitet.

Fysioterapi 

Syftet med fysioterapi när det gäller spasticitet är att: 

  • Maximera den motoriska funktionen och förmågan att delta i vardagliga aktiviteter.  
  • Förhindra sekundära komplikationer. 

Fysioterapeuten kommer att sätta upp specifika mål tillsammans med den enskilda patienten och planera träningsmängden. Hjälpmedelsteknik och ortoser är verktyg som används i kombination med terapi för att möjliggöra oberoende och förhindra sekundära komplikationer såsom kontrakturer, missbildningar och smärta. 

Läs också: Varför 24-timmars postural vård är avgörande

Medicinering och kirurgi 

Botulinum toxin är ett läkemedel som injiceras direkt i den spastiska muskeln för att minska överaktiviteten. Det tar 7-10 dagar innan läkemedlet har effekt, och effekten varar därefter i 3-6 månader. Läkemedlet används främst när spasticiteten bara involverar några få muskler. Botulinum toxin kan användas för att förbättra funktionen, tillgodose vård- och hygienbehov och minska smärta. 

Diazepam ges i tablettform och gör att musklerna slappnar av. Läkemedlet har också en smärtlindrande effekt. Detta är ett läkemedel som endast sätts ut på kort sikt. För mer långsiktig behandling bör Baclofen övervägas. 

Baclofen är ett läkemedel som verkar direkt på nervcellerna och minskar nervernas respons och minskar därför spasticitet. Läkemedlet kan ges oralt eller via pump till ryggmärgen (intratekalt). Oral form av baclofen har begränsad effekt i låga doser, och det tar lång tid innan du kan öka dosen. Vanligtvis 3-4 veckor innan du kan se en effekt. Intratekal baclofen ges direkt i spinal nivå och är effektivare vid lägre doser. Placering av baclofenpumpen kräver ett kirurgiskt ingrepp. Fördelen med intratekal baclofen är en den stora minskningen av svår spasticitet , speciellt i de nedre extremiteterna. Även om detta för vissa kan innebära att de förlorar styrka i benen, vilket kan påverka överföring och rörlighet.  

Selektiv dorsal rhizotomikirurgi (SDR) innebär att man sektionerar en del av de sensoriska nervfibrerna som kommer från musklerna och går in i ryggmärgen. SDR är det enda förfarandet som kan ge permanent minskning av spasticiteten.

24-timmars positionering

Källförteckning:  
  • Lindén O, Hägglund G, Rodby-Bousquet E, Wagner P. The development of spasticity with age in 4,162 children with cerebral palsy: a register-based prospective cohort study. Acta Orthopaedica. 2019:1-10. 
  • Elbasiouny SM, Moroz D, Bakr MM, Mushahwar VK. Management of spasticity after spinal cord injury: current techniques and future directions. Neurorehabilitation and neural repair. 2010;24(1):23-33. 
  • Rekand T, Hagen EM, Grønning M. Spasticity following spinal cord injury. Tidsskrift for Den norske legeforening. 2012 
  • Thibaut A, Chatelle C, Ziegler E, Bruno M-A, Laureys S, Gosseries O. Spasticity after stroke: Physiology, assessment and treatment. Brain Injury. 2013;27(10):1093-105. 
  • Mayer NH, Esquenazi A. Muscle overactivity and movement dysfunction in the upper motoneuron syndrome. Physical medicine and rehabilitation clinics of North America. 2003;14(4):855-83, vii-viii. 
  • Wissel J, Schelosky LD, Scott J, Christe W, Faiss JH, Mueller J. Early development of spasticity following stroke: a prospective, observational trial. J Neurol. 2010;257(7):1067-72. 
  • Patejdl R, Zettl UK. Spasticity in multiple sclerosis: Contribution of inflammation, autoimmune mediated neuronal damage and therapeutic interventions. Autoimmunity Reviews. 2017;16(9):925-36. 
  • Nice Guidelines, Spasticity 
Rikke Damkjær Moen
Rikke Damkjær Moen

Rikke Damkjær Moen bidrar med många års erfarenhet som klinisk fysioterapeut till Made for Movements team. Hennes mission är att få alla, oavsett rörelseproblematik, att få känna glädjen och hälsofördelarna med fysisk aktivitet. Som vår medicinskt ansvariga är Rikke passionerad att dela sin kunskap så att individer med specialla behov, deras familjer och kliniker kan upptäcka möjligheterna och lösningarna från Made for Movement.

Relaterade inlägg
Nyhetsbrev

Hör av oss nå och då och lär dig nya saker