Skolios är en krökning av ryggraden i sidled som ofta förekommer sekundärt av en neuromuskulär störning, såsom cerebral pares, spina bifida och ryggmärgsskada. Personer med ett allvarligare tillstånd löper högre risk att utveckla skolios på grund av bristande muskelkontroll, svaghet eller förlamning och/eller spasticitet.
I den här artikeln kommer vi att belysa:
-
- Vad är skolios?
- Varför uppstår neuromuskulär skolios?
- Vilka är symtomen på neuromuskulär skolios?
- Hur diagnostiseras skolios?
- Hur behandlas skolios?
1. Vad är skolios?
En skolios är en krökning av ryggraden i sidled. Ryggraden har naturliga kurvor i nacken och i ländryggen, men om ditt barn har en krökning som går från sida till sida i en ”S”- eller ”C”-form kan det vara en skolios.
Skolios beskrivs vanligtvis i tre kategorier:
- Idiopatisk
- Medfödd
- Neuromuskulär
Idiopatisk skolios betyder att orsaken är okänd eller att det inte finns en enskild faktor som bidrar till utvecklingen av skoliosen. Det vanligaste i denna kategori är idiopatisk skolios hos ungdomar, som vanligtvis utvecklas i åldersspannet 10-18 år. Cirka 30 % av dessa har en familjehistorik av skolios, vilket tyder på att det kan finnas ett genetiskt samband.
Medfödd skolios uppstår vanligtvis under fosterutvecklingen och är mycket sällsynt.
Neuromuskulär skolios utvecklas vanligtvis sekundärt till en sjukdom, såsom cerebral pares, muskeldystrofi, Retts syndrom osv. Den här typen av skolios tenderar att vara allvarligare och mer progressiv.
I den här artikeln kommer neuromuskulär skolios att beskrivas mer detaljerat.
2. Varför uppstår neuromuskulär skolios?
Neuromuskulär skolios utvecklas vanligtvis sekundärt till en sjukdom och orsakas av nedsatt muskelkontroll, svaghet eller förlamning och/eller spasticitet. Hos barn med cerebral pares är det till exempel känt att beteendet och utvecklingen av skolios är nära förknippad med diagnosens svårighetsgrad. De barn som klassificeras med Gross Motor Function Classification (GMFCS) IV och V, och som är allvarligt drabbade, har den högsta risken att utveckla skolios.
Anledningen är att de ofta har liten förmåga att byta och korrigera en position både i liggande, sittande och stående och är i behov av omfattande stöd för att hantera en position. Gravitationen är en fiende till dessa barn, och de tenderar att förlora den striden. Barnen har inte tillräcklig styrka för att motverka gravitationen och kollapsar ofta till en asymmetrisk position. Asymmetriska positioner kan med tiden ha en negativ effekt på kroppen och kan orsaka skelettförvrängning som skolios. Utveckling av neuromuskulär skolios verkar också tillta med åldern.
3. Vilka är symtomen på neuromuskulär skolios?
Symtom på neuromuskulär skolios uppträder ofta tidigt i ett barns liv. Vanligtvis är det du som förälder som först observerar förändringar i ryggraden. Symtomen man typiskt kan se är:
- Lutar sig åt ena sidan i sittande eller liggande
- Axlarna är i olika höjd
- Skulderbladen är inte i linje med varandra
- Ojämna höfter
- Huvudet är inte centrerat
- Bröstkorgens höjd skiljer sig mellan de båda kroppshalvorna
- Armarna hänger ojämnt
Om ditt barn diagnostiseras med en neuromuskulär sjukdom, är regelbundna uppföljningar av en pediatriker och pediatrisk fysioterapeut vanliga. De kommer att undersöka barnets ryggrad kliniskt och med röntgen för att följa utvecklingen av ryggraden och vidta nödvändiga åtgärder.
4. Hur diagnostiseras skolios?
Skolios diagnostiseras vanligtvis genom en klinisk undersökning i kombination med röntgen, datortomografi eller MR. Ryggradens kurvatur mäts med Cobb-vinkeln, och skoliosens svårighetsgrad definieras utifrån antal grader. En Cobb-vinkel mellan 10-20 grader anses vara en mild skolios. Om vinkeln är mellan 20-40 grader är det en måttlig skolios, och om den är över 40 grader är den svår.
5. Hur behandlas skolios?
Rekommenderad behandling av skolios varierar beroende på svårighetsgraden och ditt barns ålder, och hur barnet påverkas av skoliosen. Ett tvärprofessionellt team kommer tillsammans med dig som föräldrar att avgöra hur skoliosen påverkar barnets funktion och livskvalitet. Läkare kommer också att följa upp med regelbundna mätningar för att se hur skoliosen utvecklas och anpassa behandlingen i enlighet med detta.
Här kommer vi att beskriva de vanligaste icke-kirurgiska och kirurgiska behandlingarna:
Icke-kirurgisk behandling
Icke-kirurgisk behandling kommer inte att förhindra att ditt barns skolios utvecklas, men den kan bromsa kurvans progression. Behandlingen syftar också till att förbättra barnets funktion och livskvalitet.
TBehandlingen omfattar:
- Positionering i liggande, sittande och stående i ett 24-timmarsperspektiv. Detta är ett viktigt tillvägagångssätt för att hantera symmetri och upprätning av ryggraden. Olika typer av hjälpmedel kommer att användas för att uppnå detta. Det kan vara standardutrustning, men i vissa fall kan specialgjutna stolar behövas, särskilt om skoliosen är svår.
- Ryggradskorsett används ofta för att stödja ryggraden och har till syfte att förbättra balansen i sittande och ge bålstöd. Korsetten ger ökad huvudkontroll och möjliggör bättre användning och kontroll av de övre extremiteterna. En ryggradskorsett kommer inte nödvändigtvis förhindra att skoliosen utvecklas, men den kommer att vara viktig för att förbättra funktionen, oberoende och livskvalitet.
Kirurgisk behandling
Kirurgisk behandling är fortfarande det enda alternativet för definitiv hantering av skolios idag, och detta är något som man vanligtvis överväger när Cobb-vinkeln är större än 40 grader.
Under en spinal fusionskirurgi kommer stavar att sättas in bredvid ryggraden, vilket kommer att korrigera krökningen, stabilisera ryggraden och förhindra ytterligare krökning av ryggraden.
Att utföra kirurgi innebär alltid en risk. Beslutet att gå vidare med kirurgi beror inte bara på skoliosens svårighetsgrad, men i vilken utsträckning skoliosen orsakar smärta, påverkar andningen, förutom funktion och höftdislokation. Ditt barns allmänna tillstånd kommer också att påverka beslutet att utföra ryggradskirurgi eller inte.
Referenser
- Horng M-H, Kuok C-P, Fu M-J, Lin C-J, Sun Y-N. Cobb Angle Measurement of Spine from X-Ray Images Using Convolutional Neural Network. Computational and Mathematical Methods in Medicine. 2019;2019:6357171.
- Pettersson K, Wagner P, Rodby-Bousquet E. Development of a risk score for scoliosis in children with cerebral palsy. Acta Orthopaedica. 2020;91(2):203-8.
- Cloake T, Gardner A. The management of scoliosis in children with cerebral palsy: a review. J Spine Surg. 2016;2(4):299-309
- Weigl DM. Scoliosis in Non-Ambulatory Cerebral Palsy: Challenges and Management. Isr Med Assoc J. 2019;21(11):752-5
- www.cpup.se
- www.nhs.uk
